patetiskt
Jag tänker inte lyssna eller ta åt mig av det du säger till mig. Du säger att han bara vill bli tillsammans för att han inte ska känna att han misslyckats. Men du känner inte honom. Du vet inte hur han fungerar. allt du har hört är det negativa, men du har ingen aning om hans positiva sidor. jag har själv snackat med honom om allting. Jag har till och med vidarebefordrat smset du skickade, och han nekar till allting. I ett förhållande ska man kunna lite på varandra, och jag litar på honom. En dag kanske jag inser att jag gjort fel, men då gav jag det iaf en chans. Jag orkar iaf inte att du ska säga att allt e mitt fel och att det var jag som gav mig in på det här, för det var du som ville börja snacka även fast jag hade pojkvän. Det var du som fortsatte träffa mig och allting. och visst, jag hade ingenting emot dig, för jag gillade dig, men kom inte och säg att det bara var mitt fel, för det var precis lika mycket ditt fel.
berätta vad som hänt <3
Saken är den att jag visste själv vad jag gick in i jag visste ifall jag skulle börja gilla dig skulle allt bli skit svårt eftersom du redan hade en pojkvän du älskade det visste jag. Men grejen var den att det var aldrig meningen att det skulle bli så från början. Man väljer inte den man blir kär i helt enkelt. Och jag har aldrig sagt att det är ditt fel det är ingens fel för du har inte gjort något fel. Du valde det som du skulle må bäst av och det är inget jag kan göra åt och det är sant att jag bara har hört det negativa om honom. Och det är det jag har grundat min uppfattning efter. Han kan säkert vara världens gulligaste mot dig om han bara vill det tvivlar jag inte på men allt jag har hört är klagande om att han inte uppfyllt det du önskade. Att jag trykte på dig att göra ett val var bara för att du stod mellan två personer du älskade och du kunde inte välja. Det var iallafall det du sa. Om jag hade väntat hade det kanske sett helt annorlunda ut, eller så kunde jag lika gärna levt sommarn i en lögn. Jag kände att jag kunde inte hålla på med dig och varje gång jag lämnade dig så kunde det vara den sista kyssen jag fick. För ju mer vi var med varandra ju mer vi höll på med varandra ju mer kändes det som att vi var ett par. Och du vet lika mycket som jag att jag var osäker på att vi höll på med varandra jag visste att det skulle försvåra saker. Sen att jag väljar att kanske gå/dra mig undan ett tag är ju bara för att jag känner mig som ett andrahandsval när du vill att jag ska stanna kvar vid din sida. Då känns det som om du vill att jag ska vara där när det skiter sig. DEt klarar jag inte av. Iallafall dit jag vill komma är att om det är menat att det ska vara du och jag så kommer det också bli så någon dag. Och om inte så hoppas jag att du kommer leva lyckligt för allt jag vill veta är att du är lycklig.
För mig kommer du i vilket fall vara underbar!
